Deisng av: Bjässegrodan!
Navigera
> Nyheter
> Skutans Logg
> Bilder/Filmer
> Projektet
> Tips Från Coachen
> Media
> Länkar
> Gästbok
> Anlita Oss
> Kontakt

> Boken
Rhen, dagarna 17 -20 2007-06-21

Rhen springer från de schweiziska alperna, genom Frankrike och Tyskland, och rinner 1320 kilometer längre ned ut i Hock, Holland. Den navigerbara delen börjar inte förrän i Breisach (km 225 räknat från Bodensjön), men från schweiziska Basel, via Niffer där Sally Blue slöt an, och till Breisach kan man färdas på Grand Canal d´Alsace.

1868 öppnades Rhen för alla och är som alla andra tyska floder och kanaler, till skillnad från de franska, avgiftsfri. Före det avkrävdes dyra tullavgifter från åtskilliga tullstationer längs vägen.

Yrkessjöfart bestående av vanliga fartyg, pråmar och påskjutsförband med ihopkopplade pråmar som totalt kan bli 270 meter långa och 34 meter breda, använder nu flitigt floden. Mer än 500 per dygn, eller ett var tredje minut, enligt en beräkning gjord vid holländska gränsen 1992.

Strömmens hastighet varierar mellan 3 och 9 km/h beroende på flodens bredd, djup och vattenstånd.


Dag 17, 16 Juni

Klockan nio lämnade vi Dannemarie tillsammans med två motorbåtar. Sjuklingen är mycket bättre, men vi funderar på att plocka fram livselen då hon är yrslig och raglar omkring på däck vid slussandet. Vi låg som tredje och sista båt i alla slussar och det har funkat bra. Den främsta båten var ett äldre brittiskt par som stannade i Illfurth efter lunchpausen 1230-1330 för att det var så tungt och stressigt att slussa med andra båtar. Båten i mitten var en relativt liten husbåt med sex personer ombord som fick båten att luta jättemycket då de gillade att alla stå på samma sida. De körde både framåt, bakåt, på tvärsen och in i slussväggar och kanalbanken (nästan). Vi kände oss som proffs i jämförelse.

Enda problemet vi haft var i en eller kanske två slussar då vattnet var så högt att fendrarna satt lite för högt. Så tog en av de unga grabbarna som vevar portar (förmodligen sommarjobbare) våra linor och drog för mycket så att båten fick fart framåt igen och sidan skrapade lite mot slussväggen. Men det blev inget märkbart.

Kajsa är nöjd efytersom hon fått öva sin tyska lite, för här pratar de både tyska och franska.

Vid fyra – halv fem gick vi på en nit. Näst sista slussen innan Rhin (franska delen av Rhen) och de frågade om vinjetten. ”Vinjett??” sa vi frågande och lite försök att reparera det när vi insåg vad de pratade om hjälpte inte. Så i Nifferslussen var vi tvungna att stanna för att köpa tillstånd/biljett för att kanala. Det ironiska var att man inte behöver betala för Rhin och kanalerna i Tyskland. Så vi betalade alltså när vi slutade gå igenom de slussar man måste betala för. Jag fick dock ner det till 16-dagarskort istället för månadskort som kostade dubbelt så mycket.

Därefter susade vi ut i Rhin vid sjutiden nån gång. Det går en kanal parallellt med Rhin upp till Strasbourg kallad Canal d´Alsace som är tokbred, djup och bjuder på en härlig medström. Tyvärr kunde vi inte mäta farten, men i vissa fall minst 15 km/h uppskattningsvis.

Vi stannade efter slussen i Fessenheim (km 211) kl 2130 ocg var då rätt nöjda med dagen.


Dag 18, 17 Juni

Vi kastade loss runt halv åtta och var i Strasbourg (km 288), 75 km längre ned, vid tretiden. Väldigt få båtar verkar gå nedströms, men vi möter en hel del pråmar. Trots kanalens och flodens generösa bredd skapar de svall som studsar mellan kanterna och gungar Sally i upp till fem km.

Det är mycket svårare att förstå tyskan via VHF:en än öga mot öga och då de vid Rhinau-slussen slutade svara oss tog vi det nästan som en pik… sanningen var att vi på nått sätt i den nyfunna fartyran trodde att vi gjort bättre framfart än vi faktiskt gjort, och lyckats hoppa över en sluss. Resultatet blev att vi varje gång ropade upp fel sluss…konstigt att de inte svarade….

Det är skönt att inte behöva slussa så mycket längre. Rhin/Rhen verkar bara ha 10 stycken, alla på den franska sidan. Vi har båda kunnat sova en stund på dagen mellan slussarna för att vila våra tragiskt trötta 25-åriga kroppar. Ja, Jonatan är ju tom bara 24 år. Pojkvaskern där.

Vid sju slussade vi sista slussen på länge. 270 meter lång, 24 meter bred. Enormous.

Drygt två timmar senare förtöjde vi vid en brygga med skylten ”Anleigen verboten och låtsades att vi inte kunde tyska. Kilometermarkeringen var runt 348.


Dag 19, 18 Juni

Idag ska vi plocka upp Danjel. Startade klockan sju och skulle tanka vid km 362, men sjömacken som kanalboken pratade om lyste med sin frånvaro i marinan. Fyllde dock vatten och Kajsa lyckades bli inlåst på verandan till klubbhuset då hon skulle fråga om bensin. Dörren ut var belagd med kodlås och hon fick istället klättra ut bakvägen genom hundrafyrtio spindelnät.

Strömmen är STARK här. Det gungar som på havet och Sally far hit och dit i turbulensen. Bäst man har koll framåt hela tiden och ett stadigt tag om rodret, annars är det nog kört ganska fort. Glad vi inte är på väg söderut…

Mellan 946 och 1043 uppmätte vi farten till 16 km/h.

1130. MCK Mannheim. Tilläggning i ström trots skydd från träd. Tankstation. Vid ombyte insåg jag att jag antingen gått ner så mycket av magsjukan att jag minskat en dryg decimeter i omfång runt bröstkorgen, eller att mina underkläder verkligen börjat ha sina ljusa dagar i fjärran. Jag gissar, tyvärr med tanke på den åtråvärda tärda seglarlooken och imagen, på det senare och gör som de gjorde på sjuttiotalet: ”Släng bh´n!!”

En dryg timme senare hade vi fixat lift och hämtat Danjel i Mannheim som visade sig ligga en dryg mil därifrån. Vid sju stannade vi i Mainz, km 497, för att handla och bestämde oss för en pizza och Internet också.


Dag 20, 19 Juni

0448 puttrade vi ut från gästbryggan och tog oss an strömmen, eller om det var tvärtom. Det har varit en bra dag. Vi har på drygt 18 timmar kört 280 km vilket är rekord i dagsetapp i alla fall för oss. Vi har sett tre nakna män och blivit ompaddlade av en kajak. Seglat bland kullar, borgar, städer, solbadare och lite senare kvällsgrillare. Vi har inte krockat med en enda pråm och wakeboardåkarna har inte skvätt ner oss. Nu ligger vi och samlar lite energi och skönhetssömn inför slussandet av första slussen i Rhen-Hernekanalen i morn bitti. Det var riktigt mörkt då vi slutligen hittade en plats att lägga till på strax framför slussen.
 
Skutans loggbok
2007-06-30 Sluttampen
2007-06-21 Rhen, dagarna 17 -20
2007-06-20 Kanaldagboken, Dag 15-16
2007-06-19 Münster, men historien är platsobunden... vilket ord... platsobunden..
2007-06-14 Canal du Rhone au Rhin, Dag 12-15
2007-06-11 Vår planerade resa genom kanalerna
2007-06-09 Saone
2007-06-08 Rhone, dag 5-7
2007-06-06 att ga pa grund kan sluta pa olika satt...
2007-06-04 Rhone - fakta + Dag 1-4
Bläddra sida >>