En världsomsegling...

Navigera


	> Nyheter > Skutans Logg > Bilder/Filmer > Projektet
		> Besättning > Förberedelser > Båten > Modifikationer > Utrustning > Ekonomi > Färdväg > Sponsorer
	> Tips Från Coachen > Media > Länkar > Gästbok > Anlita Oss > Kontakt > Boken

Modifikationer

> Båten Utvändigt
> Målning av skrovet
> Riggen
> Elsystemet
> Motorn

>Utrustning

Invändigt

I princip allt som går att ta loss har tagits loss och rengjorts, och setts över och förstärkts. Det första vi gjorde var att rationalisera bort toaletten. Toaletten plus septitanken tar mycke plats och är mycket tråkiga att rengöra så toalettbesöken sker nu på potta eller akterpulpit.

En båt blir lätt möglig på insidan eller rättare sagt -båtar är utmärkt grogrund för mögel. Tänker man på det verkar det kanske fåfängt att försöka få bort det men vi har i alla fallskrubbat hela kajutan med klorin och målat om så det ser ut som kungens vardagsrum. Hur länge vi får njuta vår mögelfria tillvaro låter vi vara osagt men det känns bra initialt i alla fall.

Vi har ersatt gardinstängerna med chockcord, bytt slang till pentrypumpen och rensat bort opraktiska saker som

ventilen på toaletten, Wallas värmaren och dörren mellan salong och förpik. Arbetet invändigt har till största del bestått av uppfrächning och skapande av praktiska och enkla lösningar. Kitch är inget för oss. Och det är inte den snyggaste båten som håller bäst.

Slingerkojer

För att inte trilla ur kojen vid kraftig sjögång har ett par slingerkojer tillverkats till kojerna i salongen. De består av lastnät med ett kraftigt rep som omkrets, fästa i kojens ytterkant med skruv och brickor. Då den behövs plockar man fram den från under madrassen och fäster i fyra olika krokar som sitter på vägg och skott.

Skottförstärkning

En av vegans svagheter är skottet under mastfoten. Detta fick vi surt erfara under testseglingen till kalix. Då båten föll från en stor våg blev belastningarna för stora och hela skottet sprack. Samtidigt som vi bytte ut skivan förstärkte vi också med teaklister upptill och mot mittgången.

Utöver det sitter även en teaklist mellan de två skotten för att förhindra att kantlisten hoppar ur sitt spår.
Vi har också under mastfoten föröver monterat till en tjockare planka som förhoppningsvis ska minska belastningen på glasfiberdäcket.

Hyllor och fickor

Då utrymmet är litet är behovet av bra förvaring stort. Vi har tillverkat hyllor och nätfickor lite här och där i båten för att underlätta detta. Hela den ursprungliga toaletten är ombyggd till förråd med en hylla och ett lastnät som går att kroka på som dörr för sjöstuvning. På bilden ses en hylla där vi förvarar el-prylar.

Utvändigt

De utvändiga arbetet har mestadels bestått i att ta bort onödiga detaljer och lägga till praktiska och användbara. Eftersom vi tagit bort både toan och värmaren kände vi att vi inte behövde deras ventiler. För att täcka över hålen skruvade vi på lock av Lexan.

Orginalfönstren på Vegan är inte havsdugliga då de endast sitter fast med en enkel gummilist och kan med väldigt liten kraft tryckas in med förödande följder. De nya utanpåliggande fönstren av Lexan monterades med genomgående skruv och tätades med mängder av SikaFlex.

Lexan är ett underbart material att arbeta med. Vi sågade med sticksåg och det är inga problem att skruva alldeles i kanten. Helt överlägset plexiglas men med nackdelen att det kostar sina ringa 1000:- per kvadratmeter.

Mantåg

Vi har kvar det befintliga mantåget, men har klätt det med nät, förstärkt och tätat stöttorna. Nertill sitter repsnöre för att förhindra saker att trilla ut. Mantåget har också sänkts i aktern för att underlätta diskning och ombordklättring vid bad.

Motorhuv
Den befintliga motorhuven i glasfiber sviktade mer och mer för varje ombordstigning, därför påbörjades en nykonstruktion. Den nya är gjord i vanlig hederlig plywood, men med åtskilliga lager epoxy på. De gamla metallisterna samt bordsbenshålen återanvändes och efter vitmålning passar den in riktigt bra.

Solcellsfäste

För att få så mycket ström och så lite uppbokad yta på båten som möjligt var placeringen av solcellen värd att fundera lite extra på. Det bästa vi hittade på marknaden var att införskaffa en targabåge att fästa i aktern. Denna var dock dyr att köpa och att tillverka själv fungerar ju - om man har rätt verktyg. Då materialet måste vara rostfritt är detta inte det enklaste. Rätt bockning och svetsning är viktigt. Materialet är dessutom också tokdyrt. Inpräntad sen barnsben gick Kajsa enligt principen "pappa laga/pappa fixa" och så

blev också fallet. Resultatet blev ett egenkonstruerat fäste i form av ett T med dubbla ben, med superfunktionen att det går att vinkla "taket" fram och tillbaka för bästa effekt. Fästet är dessutom ett exemplariskt handtag vid toalettbestyr på akterpulpit, då blåsten kräver fasthållning.

Löplina
Vid arbete på däck används säkerhetssele ansluten till en löplina som dragits från akter- till förpullpit Vi har ett vanligt, hyfsat billigt spännband och det funkar fint. Lite halkigt kan det dock vara om du trampar på det men inget är fullkomligt. Löplinan är en bra lösning. Bättre än att t.ex. gå via masten vilket innebär att du blir tvungen att byta infästningspunkt.

Toa

För att göra toabesöken på akterpulpit bekvämare har vi tejpat på lite rörisolering som vi fick hos en snäll VVS handlare i Öxelösund.

Målning av skrovet

Vi har målat om skrovet med en halvpolerande färg för sydligare vatten och lagat lite småskador efter en grundstötning. Målningen var något som vållade oss och stora bekymmer. Båten som är fytrio år gammal är inte epoxybehandlad tidigare och det där med olika bottenfärger kände vi inte att vi förstod oss på. Personalen på färghuset, Spectrum, på Ersboda var dock mycket tillmötesgående och gjorde allt för att hjälpa oss.

Det slutade så med att vi avlägsnade all gammal färg som lossnade någolunda lätt med sandpapper för hand, ungefär de två senaste lagren out of typ fem för att sedan efter en noggran tvagning av skrovet måla på vår superfärg. Det blev alltså ingen epoxy och tiden kommer sannolikt att utvisa om det var vist eller inte. På så sätt sparade vi i.af. en hel del pengar.

Riggen

Då båten köptes var rigg och segel orginal från 60-talet. Vi bestämde oss för att byta ut den gamla stående riggen och alla vantskruvar för att försäkra oss om att i alla fall det är i topptrim då vi åker. Med ett bra skrov och en stark rigg känns det tryggt att ge sig ut. Vi hade planerat att sätta dubbla förstag mest för att underlätta segelbyte men då vi ändå skickade in seglen för reparation slog vi på stort och köpte ett rullsystem. Det visade sig inte bli så mycket dyrare än ett extra stag men betydligt smidigare.

Steglös revning är guld värt och form och aerodynamik påverkas inte av det faktum att det är ett rullsegel. Vi har en plastimo rulle som faktiskt funkat mycket bra. Furlex är väl något mer etablerade men kostar också mer. Skillnaden är antagligen bara märket på rullen då t.ex. kullagren är de samma. Vi har monterat vår rulle direkt i pulpit och det funkar bra. Med små vantskruvar, som på Vegan, funkar det att behålla förstaget precis som det är. Revlinan har vi dragit ner i sittbrunnen och det är mycket praktiskt. Sedan man lärt sig

hur rullen uppför sig i olika situationer blir den ovärderlig. Men visst är det kul med stagsegel. Lite mer hårdrock. Men vi hade tillräckligt.

Elsystemet

De gamla kontakterna och kablarna från 60-talet var i hyffsat bra skick men tidigare ägare hade allt eftersom modifierat, byggt ut och byggt om och elsystemet liknade ingenting vettigt. Där det var nödvändigt behölls orginallösningarna, som t.ex. kabeldragningarna i däckets styrbordssida till lanternor och mastfot, andra i däck integrerade installationer och motorrumsfläkten.

Det kan på en gång nämnas att packningarna i de gamla dragströmbrytarna inte höll länge med följden att de totalt korroderade sönder. Och då menar jag totalt. Detta åtgärdades i Portugal och strömbrytarna sattes på insidan i båten.

De gamla kablarna är ganska tunna 1,5mm2 vilket givetvis inte är bra med tanke på resistansorsakade energiförluster och vi bestämde oss för att byta ut det som gick mot 2,5mm.

Nytt hjärta blev två 115 Ah marinbatterier, underhållsfria som efter tre månader tillsammans drack upp en hel flaska vatten. Så var det med den saken. Laddningen sköts med grön el från vår 55W solcell vilket verkar räcka.

Dragningar och installationer har gjorts enligt principen Quick 'n Dirty med säkerheten i focus. Vid en svår situation kan en liten piratkoppling vara nödvändig och om allting är förseglat och tjusigt förpackat tar det för länge att dra om. Kabelskor används på många ställen men i vissa fall, där det kan vara viktigt att snabbt kunna koppla om som t.ex. vid VHF och länspump används "sockerbitar".

Flexibilitet var också ett ledord och på många ställen i båten finns separat avsäkrade och brytarstyrda cig-uttag. Detta möjliggör användande av t.ex. laptop eller strålkastare i såväl sittbrunn som på fördäck. Lite bekvämlighet fanns det också plats för och Laitis billigaste högtalare tillsammans med orginalstereon från vår 244 utgör tillsammans med vår filmvisande laptop basen i underhållningssystemet.

Motorn

Innan vi lämnade hemmahamn hade vi inte gjort så mycket åt motorn. Dels för att den efter ett topplockslyft, ett antal kärleksfulla rejäla hammarslag, lite pill och putsning kom igång och tom gick att veva igång manuellt. Dels pga bristen på kunskap hos besättningen och "goda" råd som sa att dessa maskiner håller i evinnerlighet... Så var dock inte fallet och för varje stopp lärde vi oss mer och mer om hur man lagar motorer (läs: det var alltid något fel). Motorn fungerade utmärkt genom Kielkanalen och ett tag före och efter denna, men tog en rejäl semester mellan England och Gran Kanaria. Om man vill säga något positivt om detta så har vi iallafall blivit bra på att lägga till för segel...